Jan 042013
 

Säga vad man vill om Spotify. Men barnen lär sig varför det är bra att kunna stava rätt.

*mamma till ett barn som sökte efter Ejmi Dajmod hela förmiddagen*

 

PS Det är klart att det hade varit ännu coolare om Ejmi Dajmod visat sig vara en estnisk vissångare som ackompanjerar sig själv på en hemsnidad panflöjt. Men det kanske går att ordna? Det är också helt ok om Errik Sadde är en finländsk banjospelare med förkärlek för ompa-ompamusik. Lårijn kanske kan vara en jämtländsk handklappningspolskeexpert med nyckelharpan i högsta hugg? Några förslag bara i all välmening. I syfte att förbättra stavningspedagogiken.

Okt 102012
 

Om du inte vet bakgrunden till detta inlägg, kära bloggläsare, är det bara att klicka på de två länkarna. Den första länken har även en relevant kommentarstråd – nummer 13. OK. That being said:

Hej igen kompis!

Jag vet, jag vet. Vi känner inte varandra. Men jag vill bara gratulera dig. Och du kommer snart att förstå varför, om du läser vidare lite grann.

I förra inlägget ingick ordet ”nallebjörnslikt”. Det är ju de facto inget riktigt ord. Jag har med andra ord inga synpunkter alls på att min stavningskontroll rödmarkerade det. Jag är inte upprörd över dig eller över skaparna av stavningskontrollen eller ens över Google. Så nu vet du det. Jag vet att vi har haft lite kommunikationssvårigheter i det förflutna. Men.

Men jag måste bara få tala om för dig hur glad jag blev när jag såg vad förslaget på ersättningsord var: Ambjörnsson.

Det är ju det jag säger:  språkteknologerna som skapade den här stavningskontrollen har humor. Och någon av dem måste haft samma lärare i idéhistoria som jag.

För du vill väl inte påstå att det är Google som har humor?

Exakt. Så härmed dedicerar jag detta vackra porträtt av Ronny Ambjörnsson till dig, min bäste Beat Bengtsson. Det är riktigt nallebjörnslikt faktiskt. Le mot juste. Så. Det var mest det jag ville säga. Slit det, och mina varma gratulationer, med hälsan och gläd dig i ditt inre åt att du valt att agera talesperson för en så sympatisk krets människor som de idéhistoriskt bevandrade skaparna av stavningskontrollen i Chrome (på svenska).

Okt 072012
 

Känslan när man kan få sin upprörda bebis lugn, äntligen sovande mjukt i ens famn – trygg av närheten. Den känslan är stor, underbar, livsomdanande.

Och man får den liksom inte riktigt lika ofta när ens bebis har hunnit bli två och ett halvt.

Det blir ju mycket ”dumma mamma” och ”vill inte” och ibland tänker man uppgivet ”vad gör jag för fel?”.

Det är då man behöver få veta att man ändå är på rätt spår som förälder, man behöver hitta ett sätt att hitta feedbacken, återkopplingen. Man vill ju så gärna. Man vill ju så mycket. Man vill ge dem allt: allt som är gott, allt som är givande, allt som kommer att göra deras liv fina, rätta, goda. Allt som kommer att betyda att de blir harmoniska och har en chans att hitta sin väg i livet, sin väg till kärlek. Till lugn och glädje.

Man vill mata dem med rätt kultur, liksom, och inte med fel.

Och då är man tacksam över de små tecknen man ändå får. De små men tydliga indikationerna som visar att vissa av ens val är rätt iallafall.

Som till exempel detta:
Ens tvååring kan hela texten, varendaste ord, till Povel Ramels parodibarnvisa Lingonben.
Och har samtidigt inte en endaste liten aning om hur rättstavningsfunktionen i Chrome fungerar.

Okt 052012
 

Kära ni som utformade stavningskontrollen i Chrome –

Jodå – nu vet jag att det är ni som ligger bakom hela den här stora frågan om jacuzzibadens vara eller icke vara.

En person som tycks fungera som en slags talesperson för er, Beat Bengtsson (se kommentar 13 och tråden under här), har nämligen hört av sig och berättat hur det funkar, det här med stavningskontroller. Hen har förklarat för mig vari bristerna i Chromes rättstavningskontrollskod består och också vad man från konsumenthåll borde göra för att få Google att åtgärda dem.

Man känner, när man läser vad Beat skriver, att Beat brinner för språkliga ting. Man anar att utvecklarna av Chromes svenska stavningskontroll – som jobbat ideellt – också brinner för språket. Man ser en tydlig frustration över att Google inte tillåter den svenska Chromes-ordlistan att bli bättre. Och utifrån det kan jag inte annat än be er om ursäkt. Alla som jobbar ideellt med språk är värda respekt. Så förlåt, kära stavningskontrollsutvecklare. Ni verkar ha det lite tufft och jag hoppas att jag inte gjorde er ledsna.

Beat bad mig också att istället för att skriva indignerade brev helt enkelt stänga av stavningskontrollen om den nu irriterar mig.

Tja. Beat, kompis. Den irriterar mig i och för sig inte alls – roar och underhåller är bättre ord. Det kanske inte var avsikten när stavningskontrollen utvecklades, men är det inte underbart när våra skapelser fyller fler syften, når människor på fler plan, ger glädje och nytta på sätt vi inte ens funderat på att ana?

Eller nähä. OK. Inte det kanske.

Men. Allvarligt. Min avsikt var aldrig att angripa stavningskontrollen utifrån ett språkligt perspektiv. Det enda som hände var att jag stavade rätt till jacuzzibad och ändå felmarkerades det. Jag tyckte det var lite roligt och började låtsas för mig själv att det låg moraliska tankar bakom rödmarkeringen – för mig kändes det härligt absurt att ett program skulle ha åsikter om de etiska aspekterna av vad jag skriver. Egentligen tror jag inte att det finns sådana tankar i programmet – om jag hade trott det hade det ju liksom inte varit så roligt, det jag skrev.

Och jag tror nog att stavningskontrollsproducenterna faktiskt uppskattar skämt. De har iallafall lagt in ett ganska snyggt ett i koden till stavningskontrollen i Chrome. Det är lite för bra för att spoila här i bloggen. Men du kan kolla själv – öppna ett textinmatningsfält i Chrome. Skriv in ordet Chrome – yes, själva ordet Chrome – och se vad du får för stavningsförslag.

Bra va? Kunde inte ha gjort det bättre själv.

Så, kära skapare av Chromes stavningskontroll, kan vi säga så? Någonstans i ingenmansland mellan språkvård och humor kanske vi alla kan enas? Och i så fall föreslår jag att det vi enas om är att jag kan få gå och ta det där jacuzzibadet någon gång. Jag tror att jag behöver det nu.

Charlotte

Okt 032012
 

Kära ni som utformade stavningskontrollen på min dator –

Jag har några små förslag att komma med.

Idag skrev jag ordet ”jacuzzibad”. Det gillade inte min dator. Den markerade med ett rött streck.

Jag upplevde den i det ögonblicket som ytterst fördömande.  Jag vill påpeka att jag så gott som aldrig skriver omoraliska, lättjefulla eller hedonistiska ord.  Jag tycker faktiskt att i vårt moderna samhälle borde en gift kvinna få nämna sådana saker. Ni såg ju för sjutton att det var i ett ytterst propert och ostyggt sammanhang!

Mitt förslag är att ni bara markerar ordet ”jacuzzibad” i dokument som heter ”Läder-Lolas äventyr”.

För att uppväga saken skrev jag ”arbetsmoral” direkt under men det blev inte datorn ett dugg gladare av. Det tycker jag också är synd. Jag kompenserade ju! Det är som att klimatkompensera – man får göra det. Men det tyckte inte datorn.

När jag undersökte varför datorn rödmarkerat jacuzzibadet blev jag ännu mer konfunderad. Min dator föreslår nämligen att jag förmodligen har försökt att skriva Azerbajdzjan istället och bara stavat lite fel.

Nu vill jag fråga er: brukar jag stava fel? Och en ännu mer indignerad fråga: Brukar jag skriva saker som handlar om Azerbajdzjan?

Jag vill därför ödmjukast anhålla er om att avstå från detta moralfilter och istället skaffa ett snällhetsfilter.

Med andra ord: Föreslå inte Azerbajdzjan för folk som skriver om jacuzzibad. Men föreslå gärna ett jacuzzibad för de stackarna som skriver om Azerbajdzjan.

Vänligaste etc

PS Min dator gillade inte ordet ”snällhetsfilter” heller. Den föreslog ”sällhetsfilter” och lade till kommentaren ”verklighetsfrämmande”. Jag kan inte tänka ut något som tydligare skulle kunna bevisa att ni faktiskt behöver ett jacuzzibad. You guys need to relax.