Ibland, men alltför sällan, blir man påmind om att barnens värld inte är lika fast förankrad som vår. I deras värld kommer det dagligen nya upplysningar, ofta sådant som vuxna nämner i en bisats eller förklarar medan vi drar upp dragkedjor och snyter småbröder, som ställer det mesta på ända och som gör att de måste tänka på nya sätt.

Jag tänker ibland på den gången S grät och kom och sade att han ville åka hem NU, inte ”efter middagen” som planerat, från några kompisar som vi var på besök hos. Jag fattade inte varför, han hade inte tråkigt och verkade fullt glad bara minuten innan. Då var det storasyster H, då tre år, som listade ut vad han oroade sig för och sade ”Men S, det är ingen fara, bilen har lampor, den hittar hem när det är mörkt” – och det visade sig att det var skälet till oron, för så fort han fått bekräftat att så var fallet var han glad och lekte igen.

Ibland kan det dock bli fel och det man som barn ”får ihop” som resultat av det som alla vuxna säger och verkar tycka, är alldeles väldigt olikt vår vanliga verklighet. Som för A idag.

Förvirringen började med att jag hittade en fästing som bitit sig fast under armen på S, så liten att den inte kan ha suttit mer än en timme eller två. Jag sade att vi skulle ta bort den så fort vi kunde men S började oroa sig för att det skulle göra ont. Alla barnen ville veta vad fästingar var, de tänkte på Marstrands fästning kan jag tro och undrade hur de kunde få plats under armen. Och varför de ville suga blod. Jag försökte förklara att de var som myggor ungefär men kunde sätta sig fast och att man inte ville ha fast dem för länge för då kan man bli sjuk.

Sedan kom vi hem, pappa sjuksköterskan avlägsnade fästingen smärtfritt på tre sekunder och det var dags för mat. A konstaterade att några flugor vågat sig in. Bor man som vi gör, nära en massa jordbruk, varav några med kor, så dras man med flugor under årets annars bästa månader. Det är inte bra. Men det går inte att göra något åt.

Iallafall så ställde A några frågor till mig. Frågor som jag inte såg sambandet i förrän till kvällsduschen.

Fråga 1: Har gurkor blod?

Fråga 2: Ser flugor dåligt?

Fråga 3: Kan flugor få bebisar som bits?

Visade sig sedan när jag försökte att hitta den röda tråden i hans tankegångar att han funderade på om flugor sög blod. Och om flugan som varit på hans tallrik ville sitta på gurkan för att gurkan hade blod eller för att den såg dåligt och trodde att flugan var en människa. Och om den ville ta hem blodet till sina flugbebisar eller om flugbebisarna själva kunde fara och suga blod från gurkor på tacostallrikar.

Världen är så stor så stor och så full med information som de vuxna förklarar så väldigt väldigt dåligt.