Kan inte tänka på siffran tio utan att tänka på att i januari (den 19 eller 28 beroende på hur man räknar) är det tio år sedan M och jag påbörjade den romantiska delen av vårt förhållande. TIO år. Tio år som givit:

-fem barn

-fyra flyttar

-tre längre sjukskrivningar

-två döda familjemedlemmar (Ansgar och min svärmor)

-ett rejält karriärskifte (M gick från personalare till sjuksköterska)

Så många förhållanden som råkar ut för sjuka eller döda barn krisar. Jag har hört siffror på runt 70%. Så vi har haft tur som inte råkat ut för det. Tur eller möjligtvis en dubbelsidig envishet som gränsar till idioti.

Tänker fira förhållandet idag, genom att redovisa tre olika telefonsamtal: ett från 2001, ett från 2004 och ett från häromdagen. I alla fallen handlar det om att M ringer hem till mig.

2001:

M: Hej!

jag: (tappar hårborsten) Hej! HEJ! HEEEEJ!

M: Jo, jag tänkte att jag kan – öh – laga mat ikväll om du vill. Det —

jag: (med löjlig entusiasm) En jättebra idé! JÄTTEBRA!

M: Det kan bli min specialité, du vet, eller, nä, det vet du ju inte, men det är heta biffar med mango-och-citron-sås. Och så kanske lite vin?

jag: Perfekt. Då kan jag (letar febrilt efter något lika domestiskt som jag kan bidra till romantiken med) – öhmm…diska efteråt (romantik  har aldrig varit min starka sida).

M: OK. Då ses vi. Jagälskardig. (lägger på innan jag hunnit svara, lite nervös kanske?)

2004:

M: Hej!

jag: (med H, ca ett halvår, på armen) Hej!

M: Jag tänkte att jag kan laga mat ikväll om du vill. Det märks att du har haft det lite jobbigt på sistone. Jag kan köpa grejer och kommer hem sedan. Jag kan laga något som (han vet var vägen till gravida kvinnors hjärtan går) fullständigt saknar lukt och smak.

jag: (som stått och lagat till många frysfack fulla med smakisar under dagen) Ja! Tack! Snälla du! Och du, kan du tänka dig att – snällasnällasnällasnälla – får jag diska? Kan du ta H ett tag så jag får diska efteråt? Jag längtar efter att diska. (eller egentligen efter att någon annan skall hålla bebisen i fem minuter, vilket M förstås längtar efter att göra, så det är Perfect Match)

M: (gillar idén) Japp. Så snäll är jag. Du KAN få diska.

jag: Jag ÄLSKAR dig.

M: Detsamma. Så mycket att jag låter dig diska.

2010:

M: Hej!

jag: (med E i famnen, H&S som kivas om pysselgrejer vid köksbordet, och A som står och skalar morötter bredvid mig) Hej! HEJ! Hallå?

M: Hej! Hur många är ni därhemma? Jag skulle ju laga mat ikväll, vill du jag skall köpa något?

A: (har tagit telefonluren) Jag lagar redan mat. Jag skalar morötter. Jag skall göra morotskött.

H: (tar telefonluren) Pappa! Säg åt S! Han TAR mitt lim. (ger mig telefonluren)

jag: Ja, det vore snällt. Vi behöver: Vällingpulver, ketchup, maskindiskmedel, en ny morotsskalare, och… (ler generat)

M: (som kan höra ett generat leende över telefonen och barnlarmet och tolka det korrekt) och choklad. Det skall bli.

jag (med djupt känd tacksamhet  över hans lyhördhet) och M (som längtar hem till familjen) samfällt: Jag älskar dig.

Sisådär är det. Tio år, från vin och mangobiffar till morotskött och choklad. Från två personer, till sex personer och en skyddsängel.

Tio år att vara tacksam för.