-Det är skillnad på Charlotte Perelli, sade S.
-Och? frågade jag som väntade på en fortsättning (exempelvis ”det är skillnad på Charlotte Perelli och Leif Pagrotsky”).
-Och det är väl ingenting med det! Jo, skillnad, det är skillnad. Hon ser glad ut men hon är inte glad. Hon är bara — ja, hon är bara — hon är ledsen på insidan, fast hon har så fin rosa grej på sig, förklarar S sakkunnigt.
-Oj, är det sant? Varför är hon ledsen? Fast jag frågar med melodramatisk stämma, ler S belåtet. Han älskar sådant här, när fantasin får spela fritt.
-Jo, öh…jo, nu vet jag! För att hon hellre vill vara ute i friska luften och åka skridskor. Hon hatar töntiga inomhusgrejer som att dansa framför en ljusvägg sådär. Hon älskar utelivet i naturen och långa hajker med liggunderlag. Hon är en riktig Bäverscout faktiskt.
”Åh om jag bara hade min Fjällräven-jacka och min mattermos!”
2 svar till “Skillnaden på Charlotte”
bra genomskådat, S.
Det var en väldigt insiktsfull kommentar! Jag håller med S om att hon inte ser särskilt glad ut!
Jag undrar om jag kan få önska mig ett inlägg av dig? Jag skulle vilja veta hur jag och U på bästa sätt (när och om den dagen kommer) ska introducera Tu till hennes småsyskon – hur och när berättar man att barnet har en storasyster som bor i himlen? Hur skapar man relationen mellan syskonen? Jag kan tänka mig att du har många bra tankar om det här så om du vill berätta vore det jätteintressant att få höra lite om det.
Kram T