Ansgars syskon

En bättre dag att dö

Idag har jag fått fullt utlopp för min allra grymmaste sida. Jag har nämligen med berått mod skickat ett trettiotal singlar in i ett öde som leder till en säker död. Jag mördar dem, och enbart av den anledningen att de saknar en partner.

De skall inte bara dö, de skall dö på det mest förnedrande sätt man kan tänka sig: de kommer att förvanskas till något de aldrig ville vara, få knappar påsydda direkt på skinnet och falska munnar kommer att broderas utmed hälarna på dem. Sedan kommer de att användas som handdockor, i dockteatersyften. Personligen kan jag inte tänka mig något mycket mer ovärdigt sätt att kila vidare, smärtsamt på alla plan.

Jag skrattar mitt mest filmskurksmässiga skratt, utan barmhärtighet eller sympati, och gläds istället åt att strumpkorgen nu är tom som en panduroshoppad åttaårings spargris. Moahahahahaha!

R.I.P.

Ni som eventuellt tycker att avgrundsgarvet möjligen var en smula överdrivet får gärna sortera en sexpersonsfamiljs strumpor i ett halvår eller så, så får vi se hur ni känner er när det är ni som är exekutionspatrull. Nästa strumpiska rensning sker till första advent.

Charlotte

11 svar till “En bättre dag att dö”

  2. Jag tycker att detta är ett ganska bra sätt att sluta livet på eller så är det ett liv efter detta. Värre är om man slutar i soporna. Här får alla en chans att fylla en funktion ett tag till………

  3. Här är vi bara fyra och här skiljer det ganska markant mellan barnens å ena sidan svarta stl 40 och å andra sidan färgglada stl 35. Alltid bra med återvinning!:)

  7. Strumpor är egocentriska karaktärer och vill inte buntas ihop med andra. De har verkligen lärt sig att utöva självständighet. De gör naturligtvis allt för att inte bli trampade på utan hoppas på nya enskilda utmaningar. Du har alltså inte mördat några utan förlöst en del … De du parade ihop hoppas på nästa tvätt!

  8. Skrämmande läsning! Men jag antar att ändamålet helgar medlen som det brukar heta:)