jul 222012
 

-Ibland när jag skall somna låtsas jag att jag är programledare på tv, säger S till mig. Mitt tv-program heter ”Bebisäventyret”. Då får bebisar komma dit med sina mammor och pappor, och så får de vara med om spännande bebisäventyr, sånt som bebisar tycker är spännande.

-Som vadå?

-Som att klappa kattungar, eller gå balansgång på någonting som är ganska brett, eller trycka ner tangenter på ett piano så att det låter, säger S. Bra program va? För då får man liksom se hur glada bebisarna blir över till exempel att titta på en kanin som skuttar, och då fattar alla att det egentligen är ett stort äventyr med kaniner som skuttar. Fast bara att man glömmer det när man blir större.

-Ah, jag förstår. Bra idé.

-Ja! Och så skall det finnas en vuxenkategori också, där mammorna och papporna får göra sånt som är spännande äventyr för dem!

-OK, vadå till exempel?

-Till exempel: stå på ett ben när man klär på sig. Eller – tja – betala räkningar i mörkret! Tandkrämslyckohjul, så man inte vet vilken smak man får på tandborstningen. Eller, nu vet jag ett jättebra – kamma håret utan spegel! Läsa tidningen utan glasögon! Rensa ogräs utan handskar! Jag har MASSOR med förslag!

Programledare med rätt att välja spänningsnivå på äventyren

 

Random Posts

Loading…

  One Response to “För att han har världens minst äventyrslystna föräldrar”

  1. Jag hade definitivt tittat på programmet! Särskilt med S som programledare 🙂 Jag vågar nog inte själv vara med dock, det verkar lite väl läskigt att betala räkningar i mörker!

    Jo, vi vågade oss iväg på bröllop. Lite jobbigt var det, men som det ofta är så var det värre för föräldrarna än för barnet, han hade inte gråtit en gång så nog gick det bra alltid 🙂

Sorry, the comment form is closed at this time.