Det är ju jättetråkigt att veckohandla. Men det går att göra det mer uthärdligt om man följer dessa enkla tips.

1. Skriv en inköpslista. Annars kommer du att komma hem med en massa impulsköp, istället för att köpa genomtänkt och välbehövt godis som du måste ha, av logistiska skäl.

2. Ta en vagn. Det är totalt ocoolt att handla pyttefå saker som får plats i en påse. Ta gärna en dubbelstor vagn om det finns, två vagnar ger också en mäktig bandvagnsdivisionskänsla. ”We’re here, and we’re bad. And we’re SHOPPING!”

3. Ta en scanner. Det är roligt när de piper. Du kan låtsas att du är en rymdagent på hemligt uppdrag. ”Vilken av de här mjölkpaketen är den fientliga agenten? Den som piper! Aha! ALLA mjölkpaketen är fientliga agenter!” Sånt är kul.

3. Om man har ett barn med sig i vagnen kan man också låtsastala med hemlig finskrysk brytning i scannern, som att den vore en mobiltelefon. Man kan läsa upp namnen på lustiga varor som man går förbi eller till och med hitta på egna namn på varorna. Allt det här gör man förstås ”för barnets skull” så det är bra om barnet har ett naturligt roat utseende och/eller inte protesterar särskilt högljutt mot saker och ting.

4. Om man inte har ett barn med sig kan man göra i princip samma sak med sin mobiltelefon men då måste man förstås låtsasföra ett vettigt, normalt, vuxet standardsamtal om något som vanliga människor pratar om, t ex priset på kyckling och huruvida ni behöver mer mjölk hemma, eller ”vi måste komma ihåg att bjuda in Kajsa och Jan-Magnus på lördag”. Det är alltid spännande att försöka uppföra sig som normala människor och se hur nära man kommer. Dialekten står det dig dock fritt att laborera som du vill med, iallafall om du inte känner så många andra på stormarknaden.

4. Om man har ett barn med sig i vagnen så kan man också välja många andra sätt att verka fullständigt normal. Sjung högt och entonigt och ovarierat (t ex samma rad i Bäbä vita lamm ”helgdagsrock åt far, helgdagsrock åt far, helgdagsrock åt far” och så vidare) ”för barnet”, eller fråga ofta med pekningar ”vill du ha en sån? vill du ha en sån? vill du ha en sån?” och säg sedan nöjt och förmyndaraktigt ”men det FÅR du inte!” – det gör succé.

5. Övervakningsspeglar är helt legitimt villebråd. Gör vad du vill med dem, min personliga favorit är att leka konsumenttv. ”Och sedan köpte Lena-Li Johannesson två baconspäckade leverpastejer av det HÄR märket, men de var både äckliga och gamla när hon öppnade paketet. När hon kom tillbaka till butiken möttes hon av den HÄR arga expediten (peka på närmaste arga expedit, vid det här laget borde det finnas flera om du har skött dina kort rätt)…och…vad gör ni? Jag har inte handlat klart! Vänta! Den parfymerade badkarsrengöraren till farmor då? Va? Va? Va?”

6. Gå till bilen, sätt på dig din lösmustasch och gå tillbaka in i butiken och börja om. Upprepas ad infinitum, så länge du har nya lösmustascher att klistra på den gamla.