sep 112012
 

Det finns en speciell typ av igenkännande – en slags huggande känsla innanför naveln. Det är ett hugg som hör ihop med det engelska ordet ”hug” (kram) lika mycket som med känslan av att bli huggen i magen. Den huggande känslan för med sig en slags rördhet, ett slags behagligt bråddjup.

Jag tror att det är mina gener som känner igen sig i nästa generation. De identifierar sig. De blir rörda och får tårar i ögonen.

Det hugger till där bakom naveln när H skriver sina berättelser, när hennes fantasi blommar ut och skapar sagor, eller deckare. Det finns i mina gener, det där ordvändandet och broderandet med händelser. Berättargener. Skapargener.

Samma hugg, samma djupa glädje när S undrar hur saker och ting fungerar, hans distans till funderingarna, hans noggranna tänkande. Det finns i mina bröders gener, i min fars gener. Iakttagargener. Problemlösargener.

Samma känsla uppstår när A pedagogiskt förklarar hur saker och ting fungerar för alla som är intresserade av något han kommit på (och de flesta som inte är intresserade också). Det finns i min mammas gener. Förklaringsgener. Lärargener.

Och samma känsla, fast utan den där totala lyckokänslan, när E får sina trotsutbrott och vrålar för att hon inte får exakt vad hon önskar sig, precis när hon önskar sig det. Det finns i mina gener men då är hugget innanför naveln mer ett hugg av att generna harklar sig och pratar om vädret istället. Vredesgener. Och bortförklaringsgener.

Random Posts

Loading…

  8 Responses to “Genpoolparty”

  1. Himla intressant dels med tanke på hur jag själv tänkte om ordet och dels hur jag känner igen mig förutom kopplingen till föräldrar snarare till mina farbröder 🙂

  2. Också när man som vuxen fullkomligt känner igen en förälder eller annan anförvant i sina gester, reaktioner, beteenden. Oavsett om det är en negativ, neutral eller positiv upplevelse inger det ”awe”. Vördnad. För de där små generna.

  3. Visste jag inte beträffande engelskans ”hug”. Intressant! Fin läsning.

  4. Svar på fråga igår: I första hand att det är att gå för långt, i andra hand att H varit mer dräpande. Litet luddigt, jag vet.

  5. Intressant läsning, gillar kopplingen till engelskan.

  6. Får en känsla av att den känsla du förmedlar inte kan förmedlas bättre eller starkare. Min 3.5-åring (som aldrig funnits) sprang just genom köket… well, hug på dig och din helt suveräna förmåga att förmedla ljusa och sanna bilder.

  7. Gen-ial text.

  8. Intressant

Sorry, the comment form is closed at this time.