Shalalala


S: Mamma du vet hur jag inte har kunnat säga vad det var för låt jag skall vara med och sjunga på Skolstashowen?

jag: Ja du kommer inte ihåg vad den heter.

S: Exakt! Men nu kan jag berätta.

jag: Vad bra! Vad heter den då?

S: … hmm…  jag har glömt.

jag: OK.

S: Men jag vet vem som har GJORT låten!

jag: Vad bra.

S: Han som har skrivit den heter – jag vet det faktiskt – Jimmie Åkesson!

jag: O………………….. K……………………. (ordet OK uttalas här så långsamt att en extremt långsam snigelhybrid (framavlad av två olika extra långsamma snigelarter) skulle kunna krypa 100 m i extralångsamt tempo på sin allra slöaste dag medan jag pratade)

S: Vänta! (springer iväg till sin kompis N medan jag står kvar i den typen av chockade förstening som kommer över en vid exakt de tillfällen då ens uttal av tvåstaviga ord blir så där snigelhybridanpassat som vi har pratat om) Eller nej. Det var Jimmy Jansson.

jag: (betydligt snabbare) OK.

S: Gillar du honom?

jag: Jag kan ärligt säga att jag aldrig haft så varma känslor för Jimmy Jansson som jag har i detta ögonblick.


3 svar till “Shalalala”

  1. Du………….Är………….En………….Fantastisk…………..Skribent.
    Orden uttalas långsamt, liksom bergtaget förstummat, häpet beundrande inför den till synes outtömliga begåvningen som trollat fram ännu ett dagligt epos. Brava!

  2. Ing………en, kan suga på en grej, jag menar en sak, nej, alttså, saker, NEJ! ….som du.
    I – n – g – e – n. Fattaru?