dec 092013
 

A: Mamma, tänk om det brann här i huset. Vad skulle du rädda då?

jag: Er.

A: Inget… annat?

jag: Eh… den fina teckningen som du gjorde till mig igår?

A: Men ÅÅÅÅÅÅH! Du fattar ju inget!

jag: OK.

A: Alltså: om det BRANN!

jag: OK.

A: Om det brann i det här huset. VAD skulle du rädda då?

jag: Er.

A: Men MER då?

jag: Jag vet inte. Det som är lätt att få tag i, kanske?

A: Lätt att få tag i?

jag: Ja, jag tror inte att man tänker så mycket då. Man tar bara det som finns i händerna, efter att man räddat sina barn förstås.

A: Men… är det inget som är SJÄLVKLART att man räddar?

jag: Oj! Förlåt! Jo, så klart!

A: Just det, mamma. Apropå –

jag: Elis! Så klart jag räddar Elis! Förlåt, gamle man. (klappar hunden)

A: Men MAMMA! Du koncentrerar dig ju inte!

jag: Jo!

A: Alltså mamma. Nu börjar vi om igen. Vad är det för månad?

jag: December.

A: Så vad räddar man med sig ur sitt brinnande hus?

jag: Sina barn. (sårad blick från Elis) Och sin hund.

A: Men!!!

jag: Ja, men jag skulle rädda er.

A: Men om du hade lite mer tid då? Att gå ett varv till och rädda lite fler grejer?

jag: Tja, jag vet inte. Vilka grejer skulle det vara?

A: Men det är ju det jag frågar dig!

jag: Öh… hur lång tid har jag?

A: (listigt) Ganska lång tid.

jag: Bra! Då släcker jag branden och räddar hela huset!

A: (ännu listigare) Men i så fall har du inte så lång tid. Ett par minuter typ.

jag: Kanske… (tänker)

A: Kanske… (med ytterst stor listighet) … julklapparna till oss?

jag. Aha. Julklapparna.

A: Ja.

jag: OK.

A: Räddar du julklapparna?

jag: OK.

A: Bra! För vet du, mamma, apropå det, så brinner det i huset JUST NU! Spring!

(tystnad)

A: SPRING MAMMA! SPRING!

jag: Det är inte så att du vill ha reda på var jag har gömt alla julklappar?

A: Va?! Nej!

jag: För det tänker inte jag berätta för dig.

A: Men tänk om det börjar brinna då och jag behöver hjälpa dig att bära ut dem.

jag: Jag får väl ta risken att det inte blir så då.

A: Men… åh…

jag: Synd, grabben. Men ett bra försök.

A: Jaja.

jag: Vad hade du tänkt göra? Svepa omkring och spana på julklappar medan jag huttrar ute på gården med de andra?

A: Jag skulle ju bara RÄDDA dem.

jag: Från…

A: Från ELDEN!

jag: Jaja.

A: Apropå ingenting, E ville leka lite med tändstickorna förut…. kanske hon kunde få va?

jag: Du drar dig då inte för någonting.

A: Men! Det är ju SÅ LÅNGT till jul!

jag: Ja. Det känns plötsligt som att det är väldigt långt till jul.

Then he slithered and slunk, with a smile most unpleasant,
Around the whole room, and he took every present!

Random Posts

Loading…

  3 Responses to “Lucka 9”

  1. Låter som julklapparna behöver gömmas i ett uthus 🙂
    härliga konversationer!

  2. Intelligenta barn!

  3. Haha, fint, fint.

Sorry, the comment form is closed at this time.