06:15 Vaknar till ljudet av E som slår sin docka i M:s huvud ganska högljutt och skriker: ”Min mamma är dum och elak! Min mamma är DUM OCH ELAK!” M frågar varför och somnar medan E förklarar att jag har vägrat att ge dockan en näsduk ”fast dockan är JÄTTEFÖRKYLD!”

07:15 E förklarar – med ytterst imponerad röst – för H att ”mamma är jättebra på att borsta tänderna! Hon får göra det på mina tänder också! Det har DOKTORN sagt!” Den plötsliga endräktigheten förundrar oss alla.

08:15 Lämnar E vid dagis. E förklarar för förskolepersonalen att hennes vördade mor är ”kanske inte så smart! Men jag skall vinka i fönstret till henne, så går hon och så kan vi arbeta sedan!”

16:15 Hämtar på dagis. E omfamnar mig och förklarar för alla som vill veta att jag har saknat ”älskade lilla E” hela dagen. Smekmånadskänslan varar hela vägen till bilen, en rekordlång sträcka som överträffar sina rivaler med flera hundra procent.

17:15 Jag lagar inte glass till middag. Jag är sålunda en njugghänt fegis, dum och elak och har fula tofflor.

18:15 Jag tillåter ett rosa Hello Kitty-plåster på ett obefintligt sår. Jag är (sagt med smickersöt stämma)  ”så snäll! Lika snäll som en prinsessas hund!”

19:15 Jag dristar mig till att föreslå godnattsaga. Jag möts av en föraktfull blick. (Tänk er en blick som varit ute och levt det hårda livet några år, en blick som liksom är lite på dekis. Den sortens blick som numera inte höjer sitt ögonbryn åt varken grova brott eller elakt spel. Tänk er vidare att denna blick en skum natt plötsligt faller på ondskans svartaste hantlangare, den värsta skurk du kan tänka dig, och därvidlag faktiskt vidgar pupillstorleken en aning av ren och skär, väl underbyggd, avsmak. En sådan föraktfull blick var det jag fick.)

20:15 Jag och M sitter vid varsin dator. E inträder i rummet och slår sin docka hårt i M:s huvud och förklarar för honom att hon tycker att jag skall ”bo hos hönsen istället” eftersom jag ”inte sjungde om björnen sover utan bara dumma DUMMA Imse vimse”.

Och.

Ni vet.

”Det vart afton och det vart morgon”.

Det är något ganska vackert över det hela ändå.