E har en egen telefon. Den har visserligen varken batteri eller sim-kort men sådant är ju självklart bara en del av hur prinsessor vill ha det: lätt att bära. En annan fördel som många prinsessor säkerligen uppskattar är att man inte kan bli störd av folk som ringer till den.

Däremot kan man själv ringa. Bland annat.

Idag har hon ”goolat” och laddat ner och kastat bort appar och spelat ”kendekrus” på den. Hon har också skickat sms till sitt dagis och sagt att hon är på jobbet och kommer lite senare.

Men det allra bästa hon har gjort är att hon har röstat på S ”i Melodifestivalen”. Hon har också skickat dem en motivering ”för min brossa VILL vinna så jag tycker att han skall få göra det”.

I början var jag lite tveksam till den här telefonfixeringen men nu börjar jag inse att skälen att gilla den vida överstiger skälen till oro. Den är så – enkel. Inget kontantkort, inget surfande som kan ta slut, inga diskussioner om Spotify-konton. All lycka med att ha en telefon, och inga nackdelar.

OCH man kan köra den i tvättmaskinen utan att skada den ett endaste dugg.

H och E tar en selfie.