jun 142014
 

Idag släppte vi ut kycklingarna och deras mor ur deras ”egna rum” som de har bott i, för att skydda de små kycklingarna från de stora tupparna och hönsens framfart. De har ätit speciellt startfoder och vuxit och vuxit, de små fem gula dunbollarna. Varje natt har de lagt sig under sin mamma, som små ägg igen, och sedan vaknat till en ny dag när de fascinerat tittat ut genom sitt hönsnät på ”de stora”.

Idag fick de komma uti hönsgården, gå fritt.

Vi har varit på kosläpp, i vår familj, sett de lyckovilda kalvarna springa utomhus och njuta som endast en nyutsprungen kalv kan njuta. Kycklingar tar det lite lugnare, de kollar att mamma höna är med. Men de är nyfikna och intresserade, vaksamma och positiva.

Mamma höna däremot:  Hennes första tanke när hon kom ut, var att ta sig ett uppfriskande sandbad. När höns badar gräver de ner sig i sand och låter sanden rena kroppen, ungefär som vi gör med vatten. Detta var vad hon målmedvetet gav sig på, jag vet inte hur mycket och länge hon drömt om detta bad, men nu kunde det bli verklighet.

Detta fick mig att sluta betrakta de små och börja betrakta henne. Don’t I know it. Den första chansen, mitt i allt med barnen, man hade att få bada själv. Hon borrade beslutsamt ner sig i sanden och pickade lyckligt omkring sig. Hon njöt, såsom endast en fembarnsmor kan njuta, av ett bad.

Och medan jag tittar på Ginny, hönan, som i många veckor nu enbart varit mamma och nu äntligen fick en stund för sig själv, för sin egen kropp, så händer det som alltid händer fembarnsmammor när de badar.

Bebbisarna kommer farande. Inte långsamt, inte tvekande, inte blygt. Nej. De tar fågelvägen. De blixtrar fram som om de vore elektricitet.

-Mamma, jag vill bara berätta en sak… skall spisen vara på? För jag satte på den ifall du ville steka något. Och ifall du ville det så har jag lagt på lite bakplåtspapper på plattorna, så är det bara att grädda kakor direkt på spisen sedan.

-Mamma, han puttade mig! Han puttade mig MED FLIT. Med ELAKT flit. När jag puttade honom var det bara med snällt flit.

-Mamma, kan du fläta mitt hår? Det är lite brådskande, vi måste göra det nu, för jag tänkte ha flätor idag, liksom.

-Mamma, jag måste visa dig min serie som jag har ritat som är 220 sidor lång och förklara ruta! Jag måste göra det NU!

-Mamma, jag behöver hjälp av dig att hitta min giraff, för han blöder! Han rymde för att S var dum mot honom, så allting är S:s fel så nu klipper jag sönder hans tandborste.

Jag böjde mig ner och tittade på Ginny. Hon tittade på mig. Och när våra blickar möttes, möttes våra själar. Hon såg det, jag vet att hon såg det. Hon såg att jag också har försökt bada med en hord ungar som tycker att jag skall passa upp dem. Jag blinkade åt henne, hon blinkade åt mig. 2014-06-14 09.35.56

Och sedan kunde jag inte stanna i hönsgården längre för det hade utbrutit ett stort
och väldigt intrikat problem
rörande vem som hade rätt att ta ut vems Lego till studsmattan
för att se hur högt det kunde studsa.
Men jag hade Ginnys blinkning med mig, så det skulle lösa sig. 

Random Posts

Loading…

  3 Responses to “Chicken race”

  1. Mammor emellan. Ljuvligt.

  2. Höns är besjälade djur. Tack för en fantastisk text.

  3. Härlig jämförelse och berättelse.

Sorry, the comment form is closed at this time.