E går balansgång. Men inte helt oskyddad mot livets faror.
A händer: håller inte fast förstås. Det vore ju förnedrande. Men finns väldigt mycket beredda ifall det skulle bli för svårt med balansgången.
Tänk att vara E. Så skyddad och älskad – så många beredda att ta emot när hon faller. Tryggheten.
Observera nappen förresten. Nappstoppet varade ungefär lika länge som man kunde förvänta sig.
2 svar till “Storebror ser dig”
Ja visst är det underbart o härligt att skydda o ge varann trygghet o kärlek i livets balansgång. Oroa dej inte för det där med nappen, har hon väl sagt så en gång o tagit bort den så tror jag nånstans att hon sakta håller på att vänja sig själv, klok som hon är, men liten, att vara utan den snart. Tids nog.
Vackert!