Det matematiska perspektivet


Behövde gå och väcka S imorse. Det behövs ju aldrig, så det var oväntat. Och gav en helt oväntad utdelning i form av en intressant och något märklig upplevelse.

jag: (klappar försiktigt på kinden) S! Dags att gå upp!

S: (slår upp sina närmast turkosa ögon, stirrar på mig, eller liksom bakom mig, som att han inte ser mig utan en Högre Sanning) Minusfåria.

jag: Eh… va?

S: Minusfåria.

jag: Mmhmm.

S: MI-NUS-FÅR-I-A.

jag: OK, S, vakna nu!

S: Fattar du inte? Minusfåria.

jag: OK.

S: Minus-fåria. Fattar du? Förra året vann Euphoria. Det här året vann bara You. Det är minus ”phoria”.

jag: Aha.

S: Du måste tänka lite med din hjärna för att kunna hänga med.

jag: Medan du bara vaknade och visste.

S: Ja. Men så är jag smart också.

Och så, mina vänner, går det till när S kliver upp på morgonen. Getting up-up-up-up-up helt enkelt.


Ett svar till “Det matematiska perspektivet”