A: Mamma får jag koka några ägg?
jag: Men jag var precis på väg att.. Vänta lite nu! Vi åt ju för fem minuter sedan. Är du… hungrig?
A: Nej. Men jag saknar mormor.
jag: O… K…
A: Och då tänkte jag att jag kunde koka några ägg kanske.
jag: … så att det skulle gå över?
A: Nej! Men det är bara det att om jag kokar äggen så kommer ju du att skala äggen.
jag: Jaså?
A: Ja! Och när du skalar ägg ser du ut precis som mormor!
jag: Eh…
A: Jag lovar! Har du inte märkt det själv?
jag: Eh…
A: Så om jag kokar några ägg och du skalar dem så kan jag titta på dig och tänka på mormor.
jag: Vad… fint. Eller… något.
A: Fast nu kom jag på vad problemet är.
jag: OK.
A: Om jag kokar ägg och du skalar äggen så att du ser ut precis som mormor och jag tänker på mormor…
jag: Ja.
A: Då kanske jag saknar dig istället.
jag: Fast jag kommer ju de facto att vara här då. Jag menar. Jag kommer ju att sitta vid samma bord som dig i så fall. Så.. då är jag ju inte så långt borta.
A: Men det är inte samma sak.
jag: För mig känns det som samma sak.
A: Men det är inte… det kanske känns som samma sak för mormor också! Har du tänkt på det?
jag: Nu är jag nog inte riktigt med längre.
A: För mormor! Jag kan ju ringa henne och fråga om hon tycker att det känns som samma sak.
jag: Samma sak som vadå?
A: Samma sak som… jag vet inte faktiskt.
jag: Däremot kan du ju ringa mormor ändå.
A: Varför?
jag: För att du saknar henne.
A: Men då skulle jag ju koka ägg.
jag: Men det kanske är bättre att ringa henne.
A: Varför?
jag: För att då får du ju prata med henne! Är det inte det du saknar?
A: Jo.
jag: Så… ring henne då.
A: Men då får jag ju inte se hur hon ser ut när hon skalar ägg!
Random Posts
Loading…
One Response to “Mamma är lik sin mamma”
Sorry, the comment form is closed at this time.
🙂