H klär ut E till en prinsessa och E är ytterst förtjust. Hon blåser runt hela huset som en tromb. Till sist fångar H in henne för att de skall dansa. Hon tittar allvarligt på H.

-Men jag är insessa.

-Ja! Och jättefin är du.

-Insessa inte dansa.

-OK. Vad skall du göra då?

-Insessa spruta eld!

-Skall du spruta eld? Är inte det drakar som sprutar eld?

-Nej, insessa spruta eld.

-Får jag se då?

-Insessa sprutar eld PÅ DRAKARNA!

E vrålar iväg igen med dinosaurieläten som skall illustrera detta viktiga faktum, och H vänder sig till mig.

-Mamma – jag hade tänkt lära henne att prinsessor inte behöver bara vara vackra och så, utan kan rädda prinsar som sitter fast i slott men –

-Men hon inte verkar ha så väldigt traditionell syn på vad prinsessor gör?

-Nä! Det känns som att om man vill förvåna henne skall man säga att prinsessor skall vara snälla och ta hand om sina kläder.

E virvlar förbi på ett nytt varv. Fortfarande dinosaurieljud, men nu kompletterade med det mest iögonfallande brutala framförandet av Björnen sover som någon någonsin sett.

-Ja, sammanfattar H. Jag tror att hon kanske skulle kunna göra sig rätt bra som krigsprinsessa. På en helt annan planet.

-En med drakar, funderar jag.

-Nej mamma – en UTAN drakar. Man måste faktiskt tänka lite på drakarna också.

Och det är väl en sens moral så god som någon.