aug 202012
 

Sprid gärna den här annonsen.

Sökes: Person som utan att se det som en traumatisk upplevelse, kan skära ut två papper på 35×40 cm  (olika mönster). 

 

Ja, det är möjligt att just den här hushållsnära tjänsten saknas, för det kanske bara är jag som är en tänkbar kund?

 

Alla andra mammor tycker nämligen förmodligen att det är lätt att skära ut papper som skall vara 35×40 cm stora.

Alla andra mammor tycker säkert att de sista veckorna av sommarlovet är härligt oförstörda av tankar på det där jämrans pappret som skall vara 35×40 cm stort.

Alla andra mammor visslar säkert glatt och lyckligt medan de elegant skär ut en bit papper i precis rätt storlek från precis rätt typ av papper utan att ens mäta på mindre än en kvart.

Alla andra mammor klarar säkert av att hantera det extremt lättskrynklade och sköra utskurna pappret på 35×40 cm och frakta det i oförstört skick genom husets alla rum, in i ryggsäckar och hela vägen till barnens skola, så att barnen skall kunna ha det i sin låda.

Och alla andra mammor som inte gör det tubbar säkert sina respektive att göra det…

 

Egentligen hade vi dealat att M, som ju är sjuksköterska och därför lite mer praktiskt lagd, skulle fixa de där eländiga papprena. Men så löste han hela den synnerligen kladdiga E-bestämde-sig-för-att-prova-att-bajsa-i-katternas-låda-situationen, så jag tänkte att jag fick lov att ta tag i de där papprena. Så jag gjorde det.

Det var inte SUPERultraTOTALbautaJÄTTEtraumatiskt, det var det inte. Det gick på under fyra timmar och ingen skrattade ihjäl sig under processen (allra mest skrattade inte jag ihjäl mig). Med hjälp av sax, två olika nyanser av blå pennor, en vinkelhake,  två måttband och en tumstock samt ett oändligt antal böner till en högre makt lyckades jag, trots mitt medfödda tummen-mitt-i-handen-handikapp, få till två hyfsat korrekta varianter av det &(/=”! pappret, ett i svagt turkost med gräddfärgade slingor (H:s) och ett i guldpapper med guldprickar på (S:s). Jag lyckades till och med rulla ihop dem och fästa ihop dem med någon slags yttre banderoll, då…tja…det är lite jobbigt att prata om det.

Det enda stora misstaget, så här i retrospekt, som jag kan se, var att jag inte mutade någon av barnen att hålla E borta från köksbordet tills papprena var framme i skolan. Kan man väl säga.

Men vadå, man lär sig något lite varje gång man gör om övningen. Och åtta timmar, sammanlagt! Rekord!!

Fast nästa år skall även A ha en sådan där låda som man behöver ha ett papper i.

Så, som sagt, och jag kan inte betona det nog, sprid gärna den här annonsen:

Sökes: Person som utan att se det som en traumatisk upplevelse, kan skära ut två papper på 35×40 cm  (olika mönster). 

och så förstås den här:

Sökes: Papperspysselrelaterad terapi. 

Random Posts

Loading…

  5 Responses to “Alla andra mammor”

  1. Jag skulle nog nöjt mig med att skicka med dem fotobeviset ovan. Det viktiga måste väl vara att fröknanrna förstår att ni är rekorderliga människor, i grunden? (Var har du snott det förresten;) Kattlådan är no-no!!

  2. Svar: Misstänkte något sådant:) Men bara de inte får höra om lådan så är jag lugn!

  3. Så roligt ska bara dina läsare ha:))

  4. Ha ha haaa,jösses. Jag garvade nästan ihjäl mig iaf. Själv har jag son som går i 7an from igår och däääär finns inga bänkpapper, däremot ca 9 ark a4 med info och tomma rutor som ska skrivas under för det o för det o för det o så lite adresser o sånt. *ont i handen*

  5. Nu har jag suttit och skrattat gott åt dina inlägg i säkert en timme så nu måste jag nästan dela med mig av ett knep som tack.

    1. Köp ett pappersark som är minst 30×45 cm stort i en lättklippt, lättvikt och icke självihoprullande kvalité. Ett A2 ark vanligt ritpapper bör fungera bra.

    2. Mät 35 cm ifrån valfritt hörn längs ena kanten och markera. Mät 40 cm från samma hörn längs andra kanten och markera.

    3. Dra ett rakt sträck mellan markeringarna och vik pappret noga längs linjen.

    4. Rita längs kanten på det invikta hörnet, rektangeln som markeras är 35×40 cm, klipp ut och använd som mall när du gör bänkpapperna som jag förmodar är i besvärligare papperskvalité och inte bör vikas hur som helst.

    Disclaimer: Jag har inga barn och behöver således aldrig klippa bänkpapper själv så jag har inte testat det i praktiken. I teorin är det dock ett alldeles lysande knep 🙂

Sorry, the comment form is closed at this time.