jan 032013
 

H: Mamma jag har funderat länge på hur du och pappa kan ha blivit kära i varandra.

jag: Eh… ok…

H: Ja för jag menar ni är ju så – ja du vet – inte DIREKT tråkiga – men liksom lite – vad säger man – – –

jag: Ah. OK. Tack tack.

H: Men nu har jag kommit på det!

jag: Varför vi blev kära i varandra?

H: Ja! Jag vet hur det funkade!

jag: (väldigt misstänksamt) … o… k…

H: Vill du veta?

jag: Eh… hmm…

H: Jo för att du pratar ju så mycket! Och pappa pratar ju nästan aldrig! Så därför passar ni liksom ihop. Som en lugn tyst mjuk dag när någon plötsligt slår på en jättehög RADIO! Så är ni när man sätter ihop er!

jag: … och därför älskar vi varandra.

H: Exakt! Och därför älskar ni varandra.

jag: Och jag är radion?

H: Så klart! Och pappa är en lugn tyst mjuk dag.

jag: OK.

H: Romantiskt eller hur?

jag: Tja. Jaa. Jo. Romantiskt. (paus när jag tar sats) Men det hade ju kunnat vara så att jag är en väldigt allmänbildad och klok och rolig radio som bara letar efter en mjuk och lugn och liksom lite ensam tystnad att liksom.. tja..

H: Liksom störa?

jag: Typ.

H: Romantiskt!

jag: Ja.

Random Posts

Loading…

  4 Responses to “True Romance”

  1. Tycker jag känner igen mig pytte-pytte-lite i det du beskriver nu…

  2. Ha Ha!!

  3. Ingen dålig logik. Rentav vacker.

  4. A perfect match, helt enkelt.

Sorry, the comment form is closed at this time.