Åkte med S i bilen från Uppsala.
-Titta en joggare, sade jag.
-Nej, hon joggar inte, hon springer.
-Jaha.

Tystnad, medan jag låter nyfikenheten ta överhanden.
-S? Vad är det för skillnad på att jogga och att springa?
-Öh…när man joggar gör man så här med armarna (gör joggningsarmrörelser) men när man springer gör man (sveper med händerna över huvudet som en gospelkörsartist)…
-Va? säger jag, förvånat,och tänker att det måste bero på något han fått från sin far.

-Nä, OK, säger S. Jag skojade bara. Men öh…jo, man joggar på vägen men man springer när man springer till något. Förstår du?
-Öh, ja, kanske. Som ”nu får vi springa till dagis”?
-Ja, eller jogga. Om man är sen. Han försjunker i fundersam tystnad igen.

När vi nästan är hemma säger han:
-Mamma, nu har jag kommit på vad det är för skillnad på ”jogga” och ”springa”.
-Jaha? Vad är det då?
-De heter olika saker.