okt 262012
 

Killarna spelar Tjuv och polis. Av någon anledning har de bestämt – tvärsemot vad som intuitivt känns rätt – att S skall vara tjuven och A polisen.

S: Och nu fick jag en sexa. Och vänta – då kom jag fram till en bank. (lång tvekan) Måste man råna banken om man kommer fram till den?

A: Kom igen nu då! Du är ju där! Vill du inte ha alla pengarna?

S: Men – men – då kommer ju du att jaga mig!

A: Ja! Det är ju det som är det roliga!

S: Men hittills har jag ju inte gjort något dumt och du har inte jagat mig. Och det känns liksom – ja – lite skönt. Att inte vara jagad av polisen alltså.

A: Nej men det är OK. Råna banken nu så sätter liksom själva spelet igång.

S: Men – måste jag?

A: JAAA!

S: Jag tror inte att det står i reglerna att jag måste.

A: (djup suck medan S konsulterar reglerna)

S: Det är OK – jag behöver inte råna banken. Vad bra. Då är det din tur.

A: OK. Jag fick tre. Ett-två-tre.

S: Nu skall jag slå…fyra – men vilket håll skall jag gå åt? Det ligger ju banker överallt här. Jag vill helst inte bli misstänkt för något. Och i de här kläderna (pekar på sin spelfigurs randiga utstyrsel) så är det ju lätt att tro att jag är en rånare.

A: OK! Jag fick två. Nu är JAG framme vid banken… undrar om en polis kan råna banken för att göra det hela lite mer spännande?

S: Nej! Det står inte i reglerna!

A: Reglerna! Det är ju supertråkigt om du aldrig stjäl något. Så – nu har jag rånat banken!

S: Men då måste ju du jaga dig själv!

A: Äsch nejdå jag ger mig själv hälften av bytet bara, så är det bra så. Nu skall jag råna nästa bank! Hit med tärningen!

S: NEJ! Det är min tur.

A: Ja men du fjantgår ju bara runt omkring och tittar i fönster. JAG vill slå!

S: NEJ! Det är FEL att du får ha tärningarna! Du följer inte reglerna!

A: MAMMA! S försöker ta tärningen!

S: MEN DET ÄR MIN TUR!

A: MEN JAG VILL RÅNA EN BANK!

jag: Jag har väldigt svårt att se hur det kan tala till din fördel när det gäller tärningen. Är det S:s tur, så är det.

A: Men ÅÅÅÅÅH!

S: Sådär. Jag fick en etta. Så. En bank!!!

A: (suckar djupt)

S: Jag kanske skulle råna den.

A: Va? Allvarligt?

S: Nä. Nä, det är fel att råna banker. Jag skall inte det. Du behöver inte oroa dig för det.

A: Jag oroade mig inte för det!

Och så fortsätter det. S fortsätter att feggå, och A att råna banker. Till sist kommer E in och tittar på.

E: A har MYCKE pengar. S har inga pengar.

S: Men! Jag! Har! Ett! SAMVETE!

A slänger upprört tärningen i fängelse och därmed tar spelet slut, den naturliga vägen liksom. A går uppbragt iväg för att hitta något att göra som inte kräver att man går omkring på en spelplan utan att arrestera folk i fyrtiofem minuter. E tittar på spelpjäserna.

E: Jag spela spel?

S: Men åh lilla E, det är ett farligt spel för det är TJUVAR i det.

E: Du ledsen tjuvar?

S: Ja, jag blir ledsen av tjuvar.

E: Vi lägga pussel då.

S: Pussel. Hm. Pussel.

E: Mitt Nalle-Puh-pussel.

S: Ja OK. Det är ett SNÄLLT pussel. (De ler mot varandra och lägger pussel)

 

Random Posts

Loading…

  One Response to “Good cop, bad cop”

  1. Puh! E har svaren.

Sorry, the comment form is closed at this time.