Jan 142013
 

Stor kris! Mamma Mu åker rutschkana – boken som vi läst de senaste tvåhundratrettiosex åren(det är möjligt att det är ett emotionell upplevelse mer än ett objektivt fakta) som E:s godnattsaga är borta.

Först tänkte jag ”Yes!” men såg på E:s ansiktsuttryck att det var ”NO!” som gällde. Och om jag inte hade fattat ansiktsuttrycket kan jag säga att kroppsspråket hade visat det tydligt.

Det var i och för sig inte alls nödvändigt att hon skulle ta min senaste Sophie Kinsella-bok och slänga den så hårt i väggen att flera sidor lossnade. Det var det faktiskt inte. Det är faktiskt en riktigt rolig bok om man kan ha överseende med att den inte innehåller en enda bild på en ko.

Jag försökte med Alla djuren på bondgården som ju faktiskt har flera kor. Men nej.

Jag försökte med Mamma Mu bygger en koja som faktiskt till och med har rätt ko. Men nej. ”Ingen koja!” skrek hon upprört innan den boken följde Kinsellaboken in i väggdöden.

Jag försökte med Morris och strumpan som är en söt och rolig barnbok som jag själv är ganska förtjust i. Nej. För många hundar – för få kråkor och kor.

Jag försökte med barnsångboken som innehåller Mamma-Mu-låten. Men nej.

Till sist satt vi på sängen och stirrade ilsket på tapeterna ett tag.

Sedan lutade sig E mot mig och kramade mig och sade ”JAG kan läsa annan boken mamma” och så sprang hon iväg och hämtade Emmas dagis och pekade animerat på bilderna och berättade massor av spännande saker för mig. Och sedan kramade hon mig igen och sade ”Mamma glad nu?” med frågande stämma, ungefär som om det hade varit jag som farit omkring som en virvelvind bland folianter.

Jag kramade tillbaka och förklarade att jag var glad och frågade om hon var glad.  Hon berättade att hon var det.

-Jag kan läsa ANNAN boken, sade hon allvarligt.

-Vad bra sade jag. Jag tittar på klockan. På bara tjugo minuter har hon genomlevt en existentialistisk kris och gått vidare till en ny insikt och en ny läsglädje. Det är inte så illa faktiskt.

Särskilt om man tänker på att M sedan räknade ut att min stora besvikelse över att jag inte kunde fortsätta läsa Sophie Kinsella tog mer än tre kvart att komma över.

Random Posts

Loading…

  4 Responses to “Annan boken”

  1. det finns många sorters kriser … och turligt nog många olika böcker

  2. Ett småbarn är som vädret i fjällen, lika charmigt oförutsägbart.

  3. Det är många minikriser som de små liven får gå igenom, men för varje liten kris de har och som de klarar av växer de en liten smula.

  4. Kanske är så- ju färre år ju snabbare förlopp på krisen.

 Leave a Reply

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>