jag: Älskling vad är det? Du ser så hoppig ut.

M: Va?! Nej! Inget alls.

jag: Det är något.

M: Nehe.

jag: OK.

M: Jag bara – när tänkte du gå och lägga dig?

jag: Jag vet inte – brukar väl bli elva-halvtolv något. Efter dig i alla fall.

M: Men… du är inte lite trött eller så?

jag: … Nä.

M: OK. (paus) Eller funderar på att gå ut med hunden?

jag: Älskling – det blåser åtta sekundmeter. Så nä.

M: Eller kanske (med frestande röst) Kanske vika några mysiga strumpor nere i tvättstugan?

jag: Vad är det? Varför vill du att jag skall gå?

M: Nänänänänänänänä inte alls. Inte ALLS.

jag: OK.

M: Vet du det var en JÄTTESTOR spindel i duschen förut.

jag: Usch. Hemskt. Påminn mig om att inte gå in där förrän den är borta.

M: … så du fick inte lust att gå dit och kolla?

jag: ÖH. Hur länge har vi varit gifta?

M: Hm.

jag: Var det ett försök att få mig att gå iväg till duschen ett tag?

M: Nej…

jag: Alltså för det första: Va? Trodde du på allvar att jag skulle tänka ”åh en spindel – den måste jag gå och stirra på i en halvtimma”? För i så fall: Var har du varit hela vårt äktenskap?

M: Men jag –

jag: Och för det andra: Det tar max tio sekunder att titta på en spindel även om man mot varje förnuftig instinkt skulle vara intresserad. Så. Vad hade du tänkt göra – stänga dörren efter mig och låsa utifrån medan du gör vad det nu är du skall göra här på din dator?

M: Jag skall inte – jag håller inte alls på med –

jag: Med vad?

M: Inget.

jag: OK.

Paus.

jag: ÅH vad jag plötsligt blev TRÖTT! Jag tror minsann att jag skall gå och LÄGGA mig. Väldigt TIDIGT ikväll. Ojojojojoj.

M: Är du ironisk?

jag. Vad tror du?

M: Men alltså.

jag: Vad är det? Något med städning förmodar jag.

M: Nej! Inte det! Ha! Du tror att du känner mig så väl! Nånting med STÄDNING! Ha!

jag: Så det handlar om traktorer då?

M: Ha! — Eller… ja. OK. Det handlar om traktorer. Det lär finnas en ny informationsfilm om de gamla Grålletraktorerna på youtube och jag –

jag: Och du kan inte titta på den när jag är i rummet?

M: Tja. Du vet. Ljudet på min dator —

jag: Så du tänkte använda MIN dator?

M: Hm. Dålig idé förstår jag nu men…

jag: Men du kan ju bara fråga… det hade ju också gått.

M: Men du kanske hade –

jag: Vadå? Skrattat?

M: Tja.

jag: Förtalat dig på min blogg?

M: Jag ser att du redan sitter och skriver ett inlägg i huvudet.

jag: Grejen med dig är att man inte behöver skriva så mycket själv. Det är bara att liksom – anteckna.

M: Kan du göra det på min dator?

jag: Menar du att jag får förnedra dig på din egen dator? Det är ju nästan – tja – machiavellianskt. Om inte idén hade kommit från dig förstås.

M: För då kan ju jag låna din.

jag: Jo jag fattade. Jaja. Visst. Varsågod. (vi byter datorer)

M: Haha! Att du gick på den lätta.

jag: Öh.. gick på vilken lätta?

M: Det var ju inte alls om traktorer!

jag: Så det är –

M: En städfilm förstås! Det finns en ny trasa som bara är helt mirakulö…

jag: Ja. Nej. Jag hade faktiskt inte lånat ut min dator om jag hade vetat att det var en städfilm.

M: Haha! FÖRSENT!

jag: Hm.

M: Kolla vad den kan!

jag: Vet du det är en ganska märklig grej att se sin man vara så huvudlöst totalt fixerad och förälskad…

M: Den är assnabb!

jag: Förälskad i något som inte är en själv alltså…

M: Och den finns i fyra olika färger!

jag: Som han väl har älskat hela livet – inte bara tolv-tretton år som med mig…

M: Och man kan beställa dem redan idag!

jag: Och samtidigt tycka att han är lite gullig när han går upp så totalt i sin andra kärlek…

M: Och då levererar de dem redan om två —

jag: … eller perversion som man kanske borde kalla det.