S: Mamma jag tycker att vi har för lite regler här hemma.
jag: Du menar för mycket regler?
S: Nej. För lite regler.
jag: (med rynkor i pannan) … O… K.
S: Du vet: fler regler gör livet roligare.
jag: Eh.
S: Alltså till exempel har vi bara EN regel som handlar om speltid. Att vi får spela efter klockan sex på kvällen och sånt. Egentligen kunde vi ha en speltidsregel för måndagar och en för tisdagar och en för onsdagar och…
jag: Men alltså det är ju samma regel för alla dagarna.
S: Ja men det får man ju ÄNDRA på.
jag: (med svettdroppar i pannan) OK…
S: Alltså på måndagar kanske speltiden skall börja sex och på tisdagar tio minuter före sex och…
jag: (med en viss lättnadskänsla) Så allt det här handlar om att du vill spela tio minuter längre då?
S: Ja eller kortare. Det går lika bra.
jag: (svettdropparna tillbaka i pannan – större – fler) Du vill hellre ha fler regler än att få spela mer.
S: Regler är bra mamma. Vi älskar regler.
jag: Eh.
S: Och så kan man göra reglerna om att man inte får slå varandra lite krångligare.
jag: (matt) Krångligare.
S: Ja alltså fler.
jag: Hm.
S: Så att man kan ha en regel som talar om alla olika saker som man får säga som är snälla och alla som inte är snälla. Och en annan regel som talar om när man får slå varandra.
jag: (mattare) Men man får ju aldrig slå varandra.
S: Mamma. Tycker inte du att det är lite för enkelt?
jag: Nej.
S: Men det är det ju! Det måste kompliceras till lite för att det skall bli roliga regler. Till exempel kan vi ha att man inte får slå varandra i ansiktet eller på händerna eller genom att kasta gosedjur på varandra eller att man inte får sitta på varandras nackar.
jag: Men… om ni slår varandra på knäna då?
S: Då får vi göra en ny regel! Det är ju själva tjusningen! Och till sist har vi kanske HUNDRA regler istället för en.
jag: (mattast) Öh… och det är en bra grej?
S: TOPPENBRA.
jag: (last resort) Har du pratat med pappa om det här?
S: Ja. Han älskar det. Han tittade mig i ögonen och sade ”min son”. Han blev lika glad som när jag sade att det är bra med familjestädning.
jag: Det är som att du inte har några gener alls från mig.
S: Mamma. Så klart jag har. Hälften av mina gener är från dig. Det är —
jag: Jag vet: Det är regeln.
S: (extatiskt) Och vi ÄLSKAR regler!
Ett svar till “Gissa hans framtida yrke”
En dag så fråga min mor
Vad skall du bli när du blir stor?
En modig och stark brandsoldat?
Nej jag ska bli en byråkrat!
För pärmar och papper är det bästa jag vet…