-
Dagen som heter som du
ShareTweet 4 februari. Din dag. Det är kallt på din namnsdag i år. Frusna kristaller överallt som påminner om det vackra och komplexa i livet, om att sällsam skönhet och isande kyla kan gå hand i hand. Det är idag tolv år sedan jag marscherade in på ett bankkontor och tog ut alla de pengar…
-
Lucka 13: Tomas Sjödin
ShareTweet Nu har det blivit lite av en tradition att lägga upp det här varje Lucia. Det var Ansgars begravningsdag idag för tolv år sedan och för några år sedan passade jag på att svara på några av de frågor jag brukar få om Ansgar av bloggens läsare. Det har kommit till några nya läsare sedan förra…
-
Se, framom henne dimma, och bakom henne natt
ShareTweet Idag är det tolv år sedan Ansgar dog. Det hände många saker i den där övervakningsmaskinbelamrade salen på spädbarnsintensiven. Ett hjärta slutade slå. Andra hjärtan krossades. Livet, som hade förändrats för alltid bara några dagar tidigare, förändrades för alltid igen. Allt dog den natten. Allt som var värt något. Förutom en sak: Vännerna stod bi. Våra…
-
Varför är det så ont om kul
ShareTweet En dag läste jag en intervju med underbare Hasse Alfredsson i DN. Det var en sådan där lång intervju, typisk för söndagsbilagor, där journalisten får en att känna sig som att man sitter och tjuvlyssnar på ett mjukt och trevligt samtal på ett café. De avhandlade dråpliga minnen från AB Svenska ord, och sedan frågade…
-
Också genom din egen själ skall det gå ett svärd
ShareTweet När Ansgar nyligen dött, letade jag (som jag skrev igår) i böckerna efter vänner, sorgevänner. Den nya sortens vänner. De som också har ont. Det finns en fördel med böckernas sällskap när man sörjer: De finns där i vargtimmarna, utan någon egen uppoffring från deras sida. Utan att man besvärar dem. De står ut…
-
Brödraskap
ShareTweet Tänder ett ljus framför gipstavlan av Ansgars hand- och fotavtryck ikväll. A tittar på det och på mig. A: En sak jag har tänkt ganska mycket på nu: Att det är synd om Ansgar. jag: Ja… vad tänker du på då? A: Att han inte kan busa med mig och S. Det hade han…
-
Tomhänt
ShareTweet Jag träffar ett barn på jobbet, ett relativt nyfött. Handen griper om mitt finger, sådär som de gör. Och plötsligt är jag tillbaka till när du var nyfödd. När din lilla hand höll så hårt och tillitsfullt i mitt finger. Jag behövde bara snudda vid dina fingrar så tog de tag. Världens starkaste upplevelse.…
-
Världens bästa kompisar
ShareTweet ”Ni kommer att förlora vänner det på här,” sade de till oss på sjukhuset ett par dagar efter Ansgars död. ”Folk kommer att börja tänka på sådant de inte vill tänka på, att barn kan dö, när de ser er. De kommer att dra sig undan.” Det var då vi för första gången insåg…
-
Drömmen om Ansgar
ShareTweet Jag drömde att jag mötte dig. Vi var i en skog någonstans, skuggade av gröna träd. Stilla. Behagligt. Du var en ung man nu – vacker, förstås. Om jag inte hade känt igen dig på annat sätt (men det gjorde jag) hade jag gjort det i ögonen, de där blå, intensiva, ögonen. Ljusare nu,…
-
0313
ShareTweet Tolv år sedan idag: Det som långsamt, men väldigt tydligt, formade sig på gravtestets testruta, var ett plus. Ett kors. Jag har aldrig blivit så överrumplad i hela mitt liv. Inte kunde väl jag få ett barn? Jag var inte typen. Jag var inte moderlig. Jag hade inte mål och mening och idéer om…